Tankar om vikt, mat och konstiga ideal

Vissa dagar har jag lite mer inspiration att skriva än andra, idag är en sån dag. I den här bloggen berättar jag ju mkt om vad som händer i min vardag, men jag tycker också det är viktigt att skriva om andra saker än bara vad jag gjort under dagen. Jag skriver den här bloggen helt för min egen skull, men det är såklart kul om andra vill läsa och om nån kanske får en tankeställare av nåt jag skriver.

Ni har nog inte missat att det nyligen varit semmeldagen. Jag har tyvärr inte ätit några semlor än eftersom jag inte hittat nåt bageri som säljer glutenfria. :( Om det är nån som vet ifall det finns nåt sånt ställe här i Umeå får ni gärna säga till! Älskar semlor, men får väl försöka baka egna istället.

På tal om semlor så såg jag en artikel häromdagen som delats mkt i sociala medier. Här har ni den om ni inte redan läst: http://www.sydsvenskan.se/malmo/bageri-saljer-tjejsemla-/

De säljer alltså en semla som är mindre än den vanliga, inget fel med det, men namnet de har valt är ju heldumt. Hur fasiken kan man få för sig att kalla den för "tjejsemla"? De menar alltså att tjejer är mindre och äter mindre! Jag och många andra har reagerat på detta och blivit upprörda då det är ett helt idiotiskt namn. Hallå, det är väl 2015, inte 1815? Räcker det inte med all den utseendefixering och vikt-hets som redan finns i samhället?! Räcker det inte med att nästan alla tjejer jag känner har haft nån form av problem eller ångest gällande mat och sin kropp? Måste de verkligen antyda att tjejer bör äta mindre än killar och akta sig för att gå upp i vikt? Nej, jag blir både ledsen och förbannad över sånt här.

Vissa kanske tycker att det är en liten grej att haka upp sig på, men det är många såna här "småsaker" som gör att vi fortfarande inte har ett jämställt samhälle. Om jag ska tala för mig själv så kan jag utan problem äta en hel stor semla och skulle inte vilja ha en mindre, kan säkert äta två till och med. Betyder det att jag är man eller? Själv har jag haft turen att inte ha några ätstörningar och ha ett bra förhållande till både mat och min kropp, men alla har ju inte den turen. Däremot tycker jag att det är jobbigt när man ständigt delar upp tjejer och killar och påstår att tjejer är si medans killar är så. Det får mig att känna mig lite konstig och udda som inte stämmer överens med bilden av hur en typisk tjej är. Hur svårt ska det vara att se alla som individer oavsett kön?

Att vara ung tjej i detta samhälle är då inte lätt. Minns att redan när jag var runt 8 år började det pratas om vikt i klassen, vissa ljög om vad de vägde för att de ville väga mindre än de gjorde. Jag tyckte själv att jag vägde för mkt (inte konstigt att jag vägde mer än de andra då jag var bland de längsta i klassen, men så tänkte jag ju inte då). Alltså, man ska inte behöva ha ångest över en sån sak när man är så liten! Inte när man är vuxen heller.

Under en period när jag var yngre så var jag pga denna vikt-hets rädd för fett. Men fett är ju inte alls farligt om man inte äter det i enorma mängder, vi behöver ju äta det. Sen är det klart att det inte är bra att äta för mkt socker eller kolhydrater i längden, men det är inte heller bra att räkna kalorier och jämt tänka på vad man äter. Jag tror inte på det här med dieter, tror på att äta det man vill tills man blir mätt och försöka äta nyttigt så ofta som möjligt. För när man äter nyttig mat ofta blir man heller inte sugen på sötsaker lika ofta (så är det för mig iaf). Sen ska man inte behöva ha dåligt samvete när man äter onyttigt heller.

Idag äter jag oftast nyttigt och varierat, men blir jag sugen på pizza eller godis så äter jag det utan att ha nån som helst ångest. Jag är glad att det är så. Har nog aldrig känt så mkt glädje när det gäller mat som jag gör idag! Är också helt nöjd med min kropp utan att ha några som helst komplex. När jag var liten hade jag komplex för typ allt. Tyckte att min näsa var för stor, att jag var för lång, att mina axlar var för breda och allt möjligt. För några år sen försvann allt det där. Jag vet inte riktigt varför, men det är så skönt. Önskar att fler kunde känna som jag gör. Om jag nån gång får barn så tänker jag visa dem att jag är nöjd med mig själv och att de också duger som de är!