En tillbakablick på en händelserik vecka

Jag borde väl egentligen tentaplugga nu eftersom jag har tenta på fredag, men för att kunna vara effektiv så måste man ta pauser ibland.

Kom just hem från ett intressant seminarium där vi pratade om olika stereotyper som vi skrivit om. Jag hade skrivit om den bild som finns av kvinnor i samhället. I vår grupp var det fler som hade skrivit om liknande saker, så det blev en del diskussioner om kvinnligt/manligt, genus och feminism. Just den här typen av frågor tycker jag är superintressanta och jag verkligen brinner för att diskutera dem. Skulle mycket väl kunna tänka mig att jobba med nåt som är relaterat till detta i framtiden. Socialpsykologi gör att man får mycket mer förståelse till varför samhället ser ut som det gör, t.ex. varför olika stereotyper finns och hur de påverkar oss.

Den senaste veckan har varit väldigt rolig och händelserik. Förra helgen åkte jag till Uppsala ett par dagar, främst för att jag skulle på dop. Dopet var jättetrevligt och det var så kul att äntligen få se mina vänners lilla dotter. Måste vara en av de sötaste bebisarna jag sett.

Dagen efter dopet så gick jag, Markus och några till på choklad- och kaffefestivalen på UKK. Det var riktigt trevligt det också. Inte helt fel att få provsmaka en himla massa choklad, lakrits och kaffe liksom. Jag blev extra glad när jag hittade ett bord där de bara hade glutenfri lakrits. Köpte ett armband med pärlor som ser ut som engelsk konfekt, originella smycken är ju kul. Det roligaste var nog att jag vann flera gånger på chokladhjul. Jag spelade på samma nummer varje gång och det numret var ironiskt nog 14. Har nämligen ett ärr på mitt ena knä som ser ut exakt som siffran 14.

Sen så har Markus varit och hälsat på mig i en hel vecka. Har varit jättekul att äntligen få visa honom Umeå och få mycket tid att umgås. Det känns lite ensamt och trist nu när han åkt hem igen. Vi har hunnit med en massa saker trots att jag haft en massa plugg att göra. Vi har kollat in stan och universitetsområdet, ätit ute, sett Maze runner på bio (spännande film, påminde lite om Hunger games), besökt museet på Guitars, haft pubrunda på bla Guitars (de har så goda drinkar, kan rekommendera drinken Purple rain med viol-likör) och Pipes of Scotland (mysigt ställe) och börjat kolla på Twin peaks (spännande men weird serie tycker jag). Tycker det sammanfattar veckan ganska bra. Vädret har varit urkasst hela tiden, så vi har inte varit utomhus mer än nödvändigt. En dag kom det lite snö och det var mysigt. Tyvärr försvann den snabbt och ersattes av blåst och slask.

I lördags gjorde jag högskoleprovet och det gick bättre än jag förväntat mig, fick helt klart ett bättre resultat än förra gången jag gjorde det. Känner mig så nöjd, för oavsett om jag kommer fortsätta på sociologiprogrammet eller söka in på något annat program så är det alltid bra att ha.

Här är några bilder från chokladfestivalen och från kvällen då vi var på Guitars och pubrunda.

                                                     

                                                   

Om en rolig helg, träning och Green Day

Min helg har varit riktigt bra och jag har hunnit med lite allt möjligt. Både roliga och nödvändiga saker. I fredags så var det fest och utgång tillsammans med många av kursarna och faddrarna. Nu var det längesen vi var ute sist, så det var kul att träffa alla igen. Efter festen så drog några av oss ut till Kårhuset. Det var lite mindre folk där än på nollningen kan jag ju säga.. men det var kul ändå, vi slapp köa och kom in gratis!

I lördags träffade jag Mikael på stan, vi fikade och promenerade runt i det fina höstvädret. Trevlig dag det också, tog lite höstbilder som jag tänkte lägga upp. Hittade dessutom kläder som jag tror jag ska ha på dopet jag ska på nästa vecka. Då kommer jag ner till Uppsala ett par dagar igen. Ska bli kul att gå på dop, har inte varit på dop på många år. Det är en vän till mig som fått barn. Är det bara jag som får åldersnoja när folk i min egen ålder gifter sig eller skaffar barn? Känner mig som värsta pensionären typ. Har fortfarande inte fattat att jag är 22 och inte 17.

Idag har jag varit och gymmat, har äntligen kommit igång med träningen ordentligt igen och det känns super! Var på gym-introduktion för några dagar sen och fick lära mig några nya maskiner och övningar. Jag älskar verkligen att träna och blir som en helt ny människa när jag gör det. Tränar gör jag för att jag vill bli starkare, få bättre kondition och helt enkelt bara må bra. Det är ju en sån hets i dagens samhälle att man som tjej ska träna för att bli smal och som kille träna för att bli värsta muskelberget. Det irriterar mig att det ska vara så mycket fokus på just det och att det är olika beroende på vilket kön man har. Nu vill jag inte klanka ner på folk som försöker nå upp till dessa ideal, utan det jag kritiserar är idealen i sig.

Resten av kvällen ska jag tvätta och plugga har jag tänkt. Sånt där som helt enkelt måste göras ibland. Lyckades plugga en hel del i fredags innan jag drog ut och det kändes så himla bra, för det är alltid svårast att komma igång med en uppgift.

Igår var det hela 5 år sen jag såg Green Day för första gången! Galet vad fort tiden går. Såg att de har en chans att bli nominerade till Rock n' roll hall of fame nästa år, så jag tycker ni ska rösta på dem så de blir nominerade. Det har iaf jag gjort. Rösta kan ni göra här:
http://www.rollingstone.com/music/news/vote-for-the-2015-rock-and-roll-hall-of-fame-inductees-20141009

Back on track

Tiden går så himla fort. Det har redan hunnit gå över en månad sen jag bloggade sist. Den senaste tiden har jag dels varit sjuk och dels haft väldigt fullt upp med skolarbete, så har inte haft tid att skriva. Bara så ni bloggläsare vet så kommer det nog variera lite hur pass ofta jag bloggar, det beror på om jag har tid och lust helt enkelt.

De två första veckorna i september hade vi nollning, eller inspark som det också kallas. Det var väldigt roligt, faddrarna hade verkligen ansträngt sig för att hitta på olika typer av aktiviteter och få alla att känna sig välkomna. Vi blev indelade i lag där vi tävlade mot varandra, jag var med i Team Alcatraz, vi var utklädda till tjuvar. Vår fina hejaramsa gick såhär: "Glass, lass, Alcatraz!" Vi låg bra till i alla tävlingar, men tyvärr vann vi inte. Fast vi kom tvåa och det är ju bra det med. Det roligaste med nollningen var nog de utgångar vi hade på olika studentpubar och middagarna vi hade hemma hos en av faddrarna. En av kvällarna när vi skulle ut så var det norrsken på himlen, häftigt att få se det. Alla nya studenter och Sörlänningar (som Norrlänningarna kallar oss) blev helt exalterade, haha.

En kväll hade vi maskerad och temat var "Ursäkta att jag är sen". Jag tog tillfället att klä ut mig till en 80-talist som kommit några år för sent, älskar ju starka färger så det passade mig bra. Folk hade tolkat temat på alla möjliga sätt och var utklädda till allt ifrån skogshuggare till brevlådor. Under vår sista kväll så hade vi finsittning och alla nollegrupper körde varsitt spex. Vi gjorde en liten sketch där vi rymde från fängelset medans jag spelade gitarr och en kille spelade munspel till. Synd att jag inte har det på film så ni kan få se, men det var riktigt kul iaf!

En annan grej jag tycker var positiv med nollningen var att det inte var någon hets att dricka, man fick dricka precis så mycket eller lite alkohol man ville. Tidigare har jag trott att nollning går ut på att supa och göra pinsamma saker, men så var det verkligen inte. Tycker överhuvudtaget att den alkoholkultur som hör till när man studerar är trist och onödig. Visst, vill man dricka mycket så får man väl göra det, men det är då inget jag tänker göra iaf. När jag dricker alkohol så dricker jag en lagom mängd för att det är gott och jag går ut för att jag gillar att träffa folk och dansa.

Jag har fått en väldigt positiv bild av Umeå som studentstad såhär långt, det finns en stor gemenskap och alla är trevliga och hjälpsamma. Tror jag blir kvar här ett tag. En sak som nästan är konstig är att jag i princip inte haft någon hemlängtan alls sen jag flyttade hit. Eller ja, på sätt och vis har jag haft det, för jag har ju såklart saknat mina nära och kära i Uppsala ibland. Men det jag menar är att jag inte har någon längtan efter Uppsala i sig. Visst finns det bra grejer med Uppsala, men grejen är bara den att jag aldrig riktigt känt att det är "min stad". Jag tror Umeå är min stad, precis som Cairns var i Australien. Vart man kommer ifrån behöver inte avgöra vart man känner sig hemma. Var på besök i Uppsala senaste helgen och när jag kom hem till Umeå igen kände jag verkligen "Skönt att vara hemma igen",

Vet ni förresten varför det är så mycket björkar i Umeå? Jo, det är för att på 1800-talet någon gång så brann Umeå ner och då bestämde man sig för att plantera en massa björkar för att hindra eld från att sprida sig bland husen igen.

Lägger upp de bilder jag tagit från nollningen och lite annat, lite selfies och sånt.